Open Access
Open Access – begreppet och dess sammanhang
Internets ankomst och den utveckling inom nätburen informationsförmedling som sedan följde är en viktig förklaring till den genomgripande förändring som nu pågår inom vetenskaplig publicering. Tekniken har gjort det möjligt för forskarna att få tillgång till textmaterial de behöver via sina egna datorer och arbeta med det på skärmen, alternativt trycka ut det på papper. Det finns ett ökande tryck på länder, nationella och internationella forskningsfinansiärer och universitet att göra all forskning tillgänglig för vem som helst som har en nätuppkoppling. Avtal har slutits och löften har avgivits med denna innebörd (se t ex Berlindeklarationen om Open Access inom vetenskapen, http://openaccess.mpg.de/Berlin-Declaration). Forskningsbibliotekarierna, som ju har till uppgift att sprida kunskap, är vanligen starka förespråkare.
Det finns flera olika former av ’Open Access’. En av dem innebär fri tillgång till, och obehindrat delande av, data där brukare tillåts använda materialet som om det var deras eget, inklusive rätten att ändra i det och ta in det i sina egna projekt utan att behöva ange källan. I humanistiska, samhällsvetenskapliga och teologiska sammanhang brukar Open Accesspublicering inte gå så långt, även om det finns olika policyer. Vår förlagspartner Manchester University Press använder t ex vanligen den Creative-Commonslicens som kallas CC BY-NC; denna licens låter copyright stanna hos författaren, kräver att upphovsmannen anges vid all återanvändning och spridning samt fordrar copyrightinnehavarens godkännande vid alla former av kommersiell användning av innehållet. Manchester UP använder emellertid den mindre restriktiva CC-BY-licensen om finansiärerna insisterar på det.
Hittills har Open Accessbegreppet främst använts i samband med vetenskaplig publicering i tidskrifter. Open Accessprinciperna är dock även tillämpliga på böcker. Manchester UP är en pionjär i detta avseende; förlaget är det första stora brittiska akademiska bokförlag som publicerar vetenskapliga böcker samtidigt i tryck och online med Open Access. Den plattform man då använder är OAPEN, Open Access Publishing in European Networks. Lund University Press’ böcker ges ut under samma betingelser.
Det är orealistiskt att tro att en forskare helt enkelt kan deponera sitt manus i en databas och så är det publicerat. Arbetet måste marknadsföras, annars får andra forskare aldrig höra talas om det; och även de största författarna behöver professionellt redaktionellt bistånd för att eliminera tryck- och språkfel samt stilistiska inkonsekvenser. Därtill kommer att texter som ska läsas på skärmen kräver design, layout och formatering av hög klass om de ska gå att läsa.
Om en förläggare inte kan få igen sina utlägg genom försäljning, är den logiska lösningen att finansiären av den forskning som verket innehåller också betalar för dess publicering. För LU Press är finansiärerna dels de organisationer som tillhandahåller externa forskningsmedel, dels de humanistiska och teologiska fakulteterna själva. Donationer till förlaget är en annan finansieringsmöjlighet (läs mer Att donera till LU Press).
Att ett förlag får betalt för att ge ut ett arbete väcker frågor om vad som på engelska kallas ’vanity publishing’. I engelskspråkiga länder är man mer orolig över den möjliga prestigeförlusten för författaren än i länder – Sverige är ett exempel – där forskarna är vana vid att söka tryckbidrag (som de sedan förmedlar till sina förlag) från olika stiftelser, utan att känna att detta inslag av självfinansiering påverkar deras vetenskapliga anseende.
Lund University Press verkar på grundval av övertygelsen att högklassig lundaforskning förtjänar att skickas ut i världen på effektivast möjliga sätt, samt att den kostnad det innebär är något man får ta. Tack vare vårt partnerskap med Manchester University Press kan vi säkerställa att vår forskning är känd och fritt tillgänglig i hela världen. Open Access är en hörnsten i det avseendet.
Open Accesspublicering hindrar inte försäljning av den tryckta boken. En tryckt bok som säljs till ett rimligt pris, och som handlar om ett ämne av intresse för en vid publik, kan finna flera hundra köpare även om den också finns tillgänglig på nätet. I verkligheten är det bara ett fåtal vetenskapliga böcker som säljer i fler än 500 exemplar, även om de ges ut av stora internationella förlag och enbart i tryck. Höga priser gör att det ofta bara är bibliotek som anser sig ha råd att köpa dem.
Hittills har Open Accessbegreppet främst använts i samband med vetenskaplig publicering i tidskrifter. Open Accessprinciperna är dock även tillämpliga på böcker. Manchester UP är en pionjär i detta avseende; förlaget är det första stora brittiska akademiska bokförlag som publicerar vetenskapliga böcker samtidigt i tryck och online med Open Access. Den plattform man då använder är OAPEN, Open Access Publishing in European Networks. Lund University Press’ böcker ges ut under samma betingelser.
Problemen med Open Access
Trots de fördelar som Open Accesspublicering av vetenskapliga arbeten innebär, möts företeelsen ofta av motstånd från förlag och författare. Vissa av dess ivriga förespråkare glömmer bort det grundläggande problemet med Open Access: det faktum att framställningen av en felfri vetenskaplig text, en text vars innehåll har substans och kan förutsättas få ordentligt genomslag, utgör en stor investering och att denna investering måste täckas av medel som måste komma någonstans ifrån, om förlagen inte kan kompensera sina utgifter via försäljning av tryckta böcker.Det är orealistiskt att tro att en forskare helt enkelt kan deponera sitt manus i en databas och så är det publicerat. Arbetet måste marknadsföras, annars får andra forskare aldrig höra talas om det; och även de största författarna behöver professionellt redaktionellt bistånd för att eliminera tryck- och språkfel samt stilistiska inkonsekvenser. Därtill kommer att texter som ska läsas på skärmen kräver design, layout och formatering av hög klass om de ska gå att läsa.
Om en förläggare inte kan få igen sina utlägg genom försäljning, är den logiska lösningen att finansiären av den forskning som verket innehåller också betalar för dess publicering. För LU Press är finansiärerna dels de organisationer som tillhandahåller externa forskningsmedel, dels de humanistiska och teologiska fakulteterna själva. Donationer till förlaget är en annan finansieringsmöjlighet (läs mer Att donera till LU Press).
Att ett förlag får betalt för att ge ut ett arbete väcker frågor om vad som på engelska kallas ’vanity publishing’. I engelskspråkiga länder är man mer orolig över den möjliga prestigeförlusten för författaren än i länder – Sverige är ett exempel – där forskarna är vana vid att söka tryckbidrag (som de sedan förmedlar till sina förlag) från olika stiftelser, utan att känna att detta inslag av självfinansiering påverkar deras vetenskapliga anseende.
Lund University Press inställning till Open Access
Bibliometriska hänsyn talar mot förläggandet av lokalt författade vetenskapliga arbeten som genererar låga intäkter, vilket är den typ av verksamhet som LU Press bedriver. Insikten att bibliometriska modeller inte är i stånd att tillhandahålla några tillförlitliga hållpunkter beträffande humanistiska och teologiska böckers kvalitet har dock blivit mer och mer utbredd under de senaste åren, både i Sverige och i andra länder; samtidigt har den vetenskapliga bokpubliceringens fortsatta betydelse för kunskapsspridningen blivit allt tydligare. ’Peer review’ utgör det enda alternativet till bibliometrin när det gäller att bedöma vetenskaplig kvalitet, och LU Press tillämpar stränga krav i det avseendet (läs mer Peer review).Lund University Press verkar på grundval av övertygelsen att högklassig lundaforskning förtjänar att skickas ut i världen på effektivast möjliga sätt, samt att den kostnad det innebär är något man får ta. Tack vare vårt partnerskap med Manchester University Press kan vi säkerställa att vår forskning är känd och fritt tillgänglig i hela världen. Open Access är en hörnsten i det avseendet.
Open Accesspublicering hindrar inte försäljning av den tryckta boken. En tryckt bok som säljs till ett rimligt pris, och som handlar om ett ämne av intresse för en vid publik, kan finna flera hundra köpare även om den också finns tillgänglig på nätet. I verkligheten är det bara ett fåtal vetenskapliga böcker som säljer i fler än 500 exemplar, även om de ges ut av stora internationella förlag och enbart i tryck. Höga priser gör att det ofta bara är bibliotek som anser sig ha råd att köpa dem.