Om oss
Ett systemskifte inom akademisk publicering
Internetåldern har medfört en radikal förändring beträffande akademisk publicering. För ett kvartssekel sedan sålde de akademiska förlagen sina böcker och tidskrifter enbart i tryckt form, och de forskare som ville läsa dem fick göra det i eller via bibliotek, alternativt köpa volymerna själva. Numera förväntar sig forskarna att de snabbt ska kunna få upp texter de behöver konsultera på sina skärmar, oavsett var de befinner sig. Dessutom finns det en övertygelse om att allmänheten har rätt att gratis få tillgång till den forskning som utförts på skattefinansierad arbetstid. En sak har dock inte förändrats: att producera ett vetenskapligt arbete av hög standard är en arbetskrävande och därmed kostsam process som måste finansieras på något vis. Kan förlagen inte täcka sina utgifter genom försäljning av tryckta eller digitala produkter, så får forskningsfinansiärerna betala för att få arbetet utfört.En avsevärd del av våra forskares arbete är externfinansierat, och vi förväntar oss att våra huvudfinansiärer, bland dem Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond, bidrar till kostnaden för publicering. Men mycket av vår forskning är fakultetsfinansierad, och enligt samma princip får då HT-fakulteterna vara beredda på att ta det ekonomiska ansvaret för att deras forskares rön sprids så brett och effektivt som möjligt. Det var den insikten som skapade Lund University Press.
Tilläggas bör att forskningsbiblioteken är lika viktiga som alltid, fast deras funktioner har blivit flera som resultat av den förändring som beskrivs ovan. Biblioteken är mycket mer än förvaringsplatser för böcker och tidskrifter; de leder aktivt forskarna till publikationer som de behöver och säkerställer att dessa publikationer finns att tillgå, både elektroniskt och i tryck. Ett välskött forskningsbibliotek är med andra ord en omistlig beståndsdel av den vetenskapliga publiceringens verksamhetssfär. Vid HT-fakulteterna i Lund är vi i den lyckliga situationen att vi förfogar över två sådana institutioner, de samverkande SOL- och LUX-biblioteken.
Varför Lund University Press?
Om det enda som krävdes för att våra forskares arbeten skulle nå ut vore medel för översättning och Open Access-publicering, varför då inte helt enkelt tillhandahålla dem och låta våra forskare leta upp passande förlag på den internationella marknaden? Dagens krävande miljö inom akademisk bokpublicering är en del av svaret på den frågan. Många förlag har lagts ner eller förvärvats av andra när de inte förmådde hantera systemskiftets konsekvenser, och andra kämpar dagligen för att få verksamheten att gå ihop, vilket gör dem till otrygga hem för våra forskare. Till och med de stora, prestigefyllda internationella förlagen står under ständig press att maximera försäljningen. Det medför bland annat att det har blivit allt svårare för författarna att hitta en förläggare som är beredd att publicera en bok om ett ’smalt’ ämne, hur bra den än är: varenda bok de ger ut förväntas täcka sina egna kostnader. En ’nischad’ publikation kan inte förväntas generera sådana intäkter, hur värdefullt dess vetenskapliga innehåll än är.Sedan en oberoende forskningsutvärdering kom fram till att lundaforskningen inom humaniora och teologi (HT) håller mycket hög klass men borde vara bättre känd utomlands (se HTRQ14, tillgänglig på nätet genom www.ht.lu.se/skriftserier), framstod det som logiskt att starta ett eget förlag. Vårt mål är att öppna kanaler för högklassig lundaforskning rakt in i det globala vetenskapliga samtalet. Det innebär publicering enbart på engelska. Samtidigt gjorde de ständigt ökande nationella och internationella kraven på Open Access-publicering det naturligt för HT-ledningen att bestämma att det nya förlaget samtidigt skulle publicera Open Access och i tryck.
Eftersom det nya förlaget skulle komma att kosta mycket pengar, och därmed utgöra en belastning på knappa fakultetsresurser som annars kunde ha stöttat forskningen på andra sätt, stod det klart att det bara var ett mycket litet antal böcker som skulle kunna ges ut på LU Press. Två till fem böcker per år framstod som ett lämpligt antal, i alla fall inledningsvis.
LU Press väljer ut böcker lokalt på basis av en sträng peer-review-process, varefter förlaget ombesörjer översättning/språkgranskning och därefter produktion på hög professionell nivå. Detta framstod som det bästa tillvägagångssättet, inte minst för att vi då skulle kunna agera enbart på grundval av vetenskaplig kvalitet och lämna kommersiella faktorer därhän. Samtidigt stod det klart att ett litet vetenskapligt förlag i ett litet nordeuropeiskt land aldrig skulle kunna förfoga över de informations- och distributionskanaler som skulle krävas för att sprida global kunskap om våra böcker. Vi behövde ta hjälp av en partner med muskler och prestige.
Samarbete med Manchester University Press
Lyckligtvis kunde vi hitta en sådan partner. I november 2015, efter ett långt och komplicerat upphandlingsförfarande, kunde LU Press sluta avtal med Manchester University Press. Manchester UP kommer att producera, marknadsföra och sälja LU Press böcker, varvid man kommer att publicera dem Open Access via OAPEN-plattformen och likaså i tryck, inledningsvis i små upplagor om 100-200 exemplar. Manchester UP tar betalt av LU Press för dessa tjänster och behåller huvuddelen av försäljningsintäkterna; en blygsam andel överförs till LU Press. Författarna får inga royalties förrän försäljningen överstiger 1000 exemplar (något som få vetenskapliga böcker kommer upp i numera, oavsett var de kommer ut och även om publicering bara sker i tryckt form).Manchester University Press, som tillkom år 1904 och som publicerar c:a 160 nya titlar årligen, är den idealiska partnern för det nya lundaförlaget. Det är känt och respekterat, förfogar över ett utmärkt globalt marknadsförings- och försäljningsnätverk och är inte så stort att en liten samarbetspartner uppfattas som helt obetydlig. Som pionjär både inom Open Access och beträffande samverkan med forskningsbibliotek är Manchester UP perfekt för ändamålet.
Fem år av förberedelser
HT-fakulteterna i Lund förberedde lanseringen av det nya Lund University Press i drygt fem år. Första steget var att se till att den bokutgivning som redan bedrevs av HT-institutionerna, i form av skriftserier av vilka somliga hade varit i gång i över ett halvsekel, präglades av ordning och professionellt kunnande; se www.ht.lu.se/skriftserier. Utöver denna blomstrande och mångfacetterade verksamhet visade det sig att det fanns behov av ett centralt skött och fakultetsbaserat förlag. (Läs gärna mer om detta i Katarina Bernhardssons Ny strategi för vetenskaplig bokpublicering vid Lunds universitet [2012].Först ville vi starta ett förlag som skulle ge ut verk av forskare från hela Sverige, och även från andra länder, som universitetsförlag brukar göra; men Lunds universitets juridiska avdelning upplyste oss om att vi inte fick använda fakultetsmedel/skattepengar för att informera om annan forskning än sådan som varit baserad i Lund. Väl medvetna om detta formulerade vi så principerna för den nuvarande verksamheten: ett mycket litet antal vetenskapliga böcker av mycket hög kvalitet, publicerade på engelska, Open Access likaväl som i tryck, som skulle skickas ut i världen på en stark internationell partners rygg.
Mot slutet av 2014 beviljade den då avgående rektorn för Lunds universitet, professor Per Eriksson – som hade visat intresse för HT:s bokpubliceringsplaner i flera år – HT-fakulteterna ett uppstartsanslag på 2 miljoner kronor åt det nya förlaget. Det mesta av 2015 gick åt till att skaffa oss den samarbetspartner vi behövde.
Lund University Press – låter det bekant?
Det fanns ett ’Lund University Press’ på sent 1900-tal, en förlagsbeteckning som låg under det kommersiella förlaget Studentlitteratur i Lund. Denna verksamhet skilde sig radikalt från det nya förlagets: man stod som utgivare av ett antal akademiska skriftserier på flera språk, och böckerna varierade med avseende på genre och kvalitet. När verksamheten visade sig vara kommersiellt ohållbar, och graden av engagemang varken kunde upprätthållas på Lunds universitet eller på Studentlitteratur, avslutades den under år 2000.Det är förstås inte idealiskt att återbruka ett namn som redan använts, och använts i syften som skilde sig från det nuvarande. Men det fanns inget alternativ: ’Lund University’ är vårt hem och vårt varumärke, och en ’Press’ är vad vi är. Sexton år är en lång tid i dessa sammanhang, och vi hoppas att återlanseringen av namnet Lund University Press inte kommer att vålla förvirring.